Den här kullen föddes aningen tidigt, på dag 58, så vi väntar ivrigt på att valparna ska öppna ögonen. Ännu på fjortonde dagen syns inga ögon men på dag 15 ser vi små springor på tre av dem. Bilder kommer snart här nedanför.

De går upp väldigt fint i vikt, alla ligger runt 800 gram redan och mamma Karma är väldigt matglad, det mesta hon äter tycks gå åt till att producera mjölk.

Här under en rad bilder som Julia tog på fjortonde dagen, den 16 oktober. Som ni ser har de nu fått sina nya fina färgglada halsband.

Flodhäst (Hippopotamus amphibius)?  

Lite suddig men väldigt rolig bild. Lägg märke till bilringarna... 

Så var det ögonen... Gråblå och lite disiga, dom lär inte se något de första dagarna. Men söta är dom.

Gröna hanen

Turkosa hanen

Gula tiken

Lila tiken

Rosa tiken

Ljusrosa tiken

 Röda tiken

Här några bilder från den 21 oktober (19 dagar)

Den 9 oktober väger vi valparna. Alla har gått upp som de ska, dvs i stort sett fördubblat sin födelsevikt på en vecka. (Tänk er en bebis som väger sju kilo efter en vecka!)

Det är alltså inget fel på aptiten. Men lite märkligt att se hur alla går upp i nästan exakt samma takt trots att de får knuffas för att komma fram till mjölken.

11 oktober: En gång tidigare kallade vi en valpkull för chorizokullen, för de var verkligen runda som tjocka korvar. Frågan är om inte de här börjar närma sig chorizostadiet. På bilden nedan radar de upp sig som om de visste att de skulle bli fotograferade. Och lugna är dom, bara dom får mat och värme. Annars är det rena klagokören, i olika stämmor.

Nog för att vi haft snabbfödande tikar men Karma tar rekordet. På 58:e dagen (bara det ovanligt tidigt) blir hon lite orolig och springer runt i trädgården och letar lämpliga födelseplatser. OK, vi känner igen beteendet, så det tar väl ett par dagar från nu. Temperaturen är låg, det har den varit i flera dagar, vi har till och med köpt ny termometer för att vi inte litar på den gamla.

Halv fyra har den börjat stiga (beror det på nya termometern?) och halv fem börjar hon flåsa, ett tecken på att det är nära, men det kan ändå ta ett dygn eller så. Karma är väldig orolig och gnyr (värkar?). 

Vi har räknat med att ha Julia hos oss vid förlossningen så kvart över fem far Hasse iväg och hämtar henne i Järna, en färd på cirka 50 minuter fram och tillbaka. Samtidigt släpper vi ut Karma men hon vill snabbt in igen. 17.22 får Julia ett sms att första valpen har kommit! Innan vi är tillbaka är även nummer två ute, det tog knappt en kvart.

Anton är hemma och hjälper till och sen rullar det på "som vanligt", utan några komplikationer. Det här är 14:e kullen för oss.

Det slutar efter bara några timmar med två hanar och fem tikar. Inte särskilt stora men inte heller små, normalstora helt enkelt.

Här nedan några fina bilder från dag 1 och resten av första veckan.

Ultraljudet bekräftar vad vi och Karma själv har trott ända sedan parningen - Karma (SE VCH Franziska von Karma) och Ossian (LPI LPII LPIII SE UCH One of a kind Oisin De Morrigan) väntar valpar i början av oktober.

Myra med familj

Sixten med familj

Mila med matte

Vi tre längtar efter egna familjer:

   
Lila tiken, "Mara"

Rosa tiken, Milady de Winter

Blå hanen, "Merry"

Vi fyra har hittat hem:

Mac med familj

Ebba med familj

Proppen med familj

Max med familj

Nu är det ståplats som gäller... Men vad är det där för figur, det är inte min.

Sista buset i valplådan, nu vill vi ut i stora världen

Ute i stora köket, mycket att titta på och en stor (nåja) härlig bur att krypa in i

Kloklippning igen, å så mysigt

Stolt  mamma Love med sina sju små dvärgar

Här kommer en liten film-snuttis:

Det gäller att hålla tungan rätt i mun

Blir den här hanen tjockpälsad? Nja, snarare "silkig", enligt de som förstår sig på pälsar.

Julia klipper klorna, men den blå hanen blir så trött att han bara somnar